När man (läs jag) är frustrerad tenderar man (ni vet) att säga sådant man (...) inte riktigt menar eller ångrar, och ibland får man (!) hjälp på traven.
Frustrerad börjar undertecknad bli på grund av det faktum att Lilleman inte tilldelats något verkligt tilltalsnamn. Limpan och jag har helt enkelt inte kommit överens. Så vid en middag för inte så länge sedan kastade jag ur mig att Limpan helt och hållet fick välja namn så länge han gjorde så inom 24 timmar. "Då väljer jag Fredrik." Blir Limpans snabba svar och försök till humor. Jag som inte alls är på det humöret utbrister: "Fy, vad jobbig du är!" "Tack!" svarar Limpan lite väl kort. Jag gör ett försök till att släta över min grälsjuka kommentar. "Förlåt, du är inte jobbig. Du är... " Vad skulle jag säga? Snällare än "jobbig" men ändå måste det visa att han ter sig en gnutta besvärligt i den här situationen. Mer hinner jag inte tänka förrän Jana finner gott att fylla in. "Hopplös?"
Dagens slutsats: Små kastruller har inte bara öron, utan munnar också. Stora munnar. Det ska jag försöka hålla i åtanke nästa gång jag är påväg att öppna min stora mun.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
haha, Jana, ja de vet vad man egentligen menar:-)
men nu tycker jag faktiskt att han får välja, börjar bli lite väl utdraget:-)!!!
Härligt att se er idag!
Ska bli spännande att höra vilket namn ni kommer fram till så småningom! :D
hur går det med lillknatten? ska bli så kul och träffa den lille och få veta vilket namn det blir! :)
:oD Fredrik!!! haha! välj det! hur kul som helst! jana febe harry och fredrik!
Skicka en kommentar