Grattis Abbe!

Mamma är impad.

Lungt står de och väntar under tiden ljudtekniker roddar upp mickar och mickstativ. När de är ensamma på scenen drar de av sin efterlängtade duett helt acapella och utan ett bekymmer i världen. Till ljudet av jubelrop och applåder lämnar de scenen, stolta och glada. Jag kan inte minnas att jag var så frimodig, varken som 5- eller 6-åring. De där små liven slår mig med häpnad varje dag.

Konsten att matcha husdjur.

Jana och Febe är ute och organiserar en kattcirkus med kvarterets utekatter. Efter en stund kommer Jana in och vill ha hjälp med tillverkningen av en kattleksak. Under arbetets gång börjar Jana fråga ut mig om husdjuren jag haft som barn.
"Hade du en katt?" "Ja, det hade jag." "Hade du råttor?" "Ja, det hade jag också." Hon börjar att gå ut men vänder sig sedan om i dörren och säger: "Det matchar inte mamma, katter äter råttor... alla olika råttor."

Fjortonde månaden?

Kan man skylla på vårkänslor?

Idag har Jana firat in våren. Hur firar en sexårig flicka in våren? Cyklar hon? Gungar hon? Hoppar hon hopprep? eller... Gör hon genensam sak med gårdsflickan Madde och tar Maddes mammas alla glasflaskor ur en back och krossar dem mot asfalten på cykelbanan i lekparken?
Gissa.
Vi är väldigt populära hos vår bovärd just nu, om ni undrade. Kom undan med att betala uppstädningskostnaden enbart genom att städa själva. Och nej, vi har inte funderat ut straffet än, men jag gissar att lördagsgodiset kommer att ryka för min äldsta dotter denna vecka.

Innovativ barndesign.

Simon & Tomas, Roomservice och Bygglov, ni kan lika gärna lägga ner. Jana och Febe har kommit till stan.

Meningen med matspjälkningen.

I ett tidigare inlägg har jag uppmärksammat tjejernas för mig roande vana att vända på ord. Febe har nu börjat säga "ätuppen" istället för "uppäten". Det som roar mig nu är dock inte ordvändningen utan sammanhanget.
Febe är en väldigt empatisk person som tycker att formligen alla och allt ska leva i harmoni med varandra. Vid middagsbordet yttrar hon följande fråga: "Visst vill maten bli ätuppen?" "Ja, det vill den." svarar jag snabbt eftersom jag inte har lust att ha en vegan mitt emot mig vid matbordet de närmaste tjugo åren. Jag ser på Febe att hon är nöjd med svaret och att det bekräftat hennes tes: "meningen med matspjälkningen". "Ja, det vill den för då kan den ju bli bajs."

Fem minuter!

Vad hinner Jana och Febe göra på fem minuter?
Jana och Febe hinner:
1. Tina sin två liters isbit, som de tillverkat dagen innan, i micron.
2. Plocka fram kaffepulver, kaffekoppar, skedar och naturligtvis en tekanna ur diverse skåp och lådor.
3. Hälla smältvatten och kaffepulver i tekannan och samtidigt hälla ut lite (läs: mycket) av varje på golvet.
4. Hälla ut smältvattenkaffet, som tydligen inte var så gott, i slasken.
5. Spilla ut smältvattenkaffe på golvet och köksmattan.
6. Rulla ihop köksmattan i en prydlig rulle.
7. Evakuera från köket till det betydligt säkrare tillhållet bakom soffan i vardagsrummet och därifrån invänta en moders rättfärdiga vrede.
Inte illa på bara fem minuter. Inte illa alls.