Oskuld.

Jana hade med sig en lapp från skolan. Tydligen hade två män stannat utanför skolan och försökt locka med sig barn in i bilen med hjälp av godis. Otäckt. Men som ni förstår gav det här upphov till en lång rad koversationer om "farliga gubbar med smutsiga tankar". Efter ett par dagar började flickorna undra över vad för otäckheter de två männen kunnde tänkas utsätta oskyldiga barn för. Här kommer det värsta tänkbara från vardera barn.

Febe: "Dom kanske säger: "Kom, så får du godis." Men sen så får man inte det!"

Jana: "Kanske säger dom: "Här får du äppeldricka." Men så är det ÖL!"

Att det är det värsta tänkbara de kan tänka sig bli utsatta för, känns faktiskt lite betryggande och en smula roande också naturligtvis.

Reklam för vernisage.

Jag klättrade upp i Febes våningssäng ikväll för att ta en liten pratstund innan det var dags för god natt. Febe undrade om jag skulle komma till hennes vernisage imorgon. Det kan jag naturligtvis inte missa! "Vad är det du har gjort?" frågar jag nyfiket. Som svar på min fråga kommer en fem minuter lång uppräkning över olika tekningstekniker á la förskolan. Hon har naturligtvis använnt sig av samtliga. Efter det ger hon mig en noggrann beskrivning av ett hus av färgade tändstickor och papper som också ska ställas ut. Sen avslutar hon allt med ett stort leende och orden:"...fast, jag behöver ju inte avslöja allt."