onsdag 10 februari 2010

Mitt underliga minne.

Ibland undrar jag hur det kommer sig att jag kommer ihåg vissa saker. Det var länge sedan jag upptäckte att jag har ett minne som är en gnutta mer optimalt en vissa andras. Då snackar vi långtidsminne, barndomsminnen och dyligt, inte vilken tid ska jag till BVC på fredag. Suck!

Denna reflektion väcktes när jag skulle gratta min fd Barn- och Ungdomspastor Jocke på födelsedagen. Jag kom och tänka på den gång för ca. 20 år sedan när ett gäng ungar satt i hans bil, däribland jag. Vi läste serietidningar för att få bilresan att gå lite snabbare. I min tidning citerades en dikt av en fiktiv poet. Den gick så här:

"Luft är inte bara mat, men säll är den anka som dör i soluppgången... för sitt land."

Vad i all världen ska jag komma ihåg det för? Skulle verkligen föredragit om jag kunnat byta det mot exempelvis konjugatregeln, eller något annat matnyttigt.

2 kommentarer:

lillamamman sa...

Haha! Du är för skön Rakel!
/Tove

fokini sa...

Haha, den känner jag också igen! :) Tror långtidsminnet ligger i generna..?
Kram kusin E